Vanliga frågor

Vanliga frågor

Kan jag lägga in information i Datalagret för forskningsinformation?

Just nu finns det ingen funktion för manuell inmatning av information i datalagret. Alla uppgifter hämtas automatiskt från andra källor.

Hur kan en forskare få sin information registrerad i Datalagret för forskningsinformation?

Informationen om forskarnas publikationer, material, projekt etc. hämtas automatiskt från andra källor. Universiteten och andra forskningsinstitut använder olika metoder för att samla in information. I en del organisationer lägger forskarna själva in information om till exempel sina publikationer i organisationens forskningsdatasystem, medan inmatningen sker centraliserat i andra organisationer. Datalagret för forskningsinformation samlar i första hand in information från forskningsfinansiärer. I ett senare skede kan det bli möjligt att överföra data även från forskningsinstituten. Om en forskare har sparat information i systemen hos flera olika organisationer, kombineras informationen i Datalagret för forskningsinformation.

Framöver kan Datalagret för forskningsinformation komma att innehålla beskrivande information om forskarna, som affilieringar, forskningsområden och sakkunniguppdrag, vilket skulle göra det enklare att till exempel hitta alla forskare inom ett visst forskningsområde. Informationen kan hämtas från källor där forskarna uppdaterar sina forskarprofiler. Denna information skulle dock endast samlas in med forskarnas samtycke.

Kan forskningsmaterial eller publikationer sparas i Datalagret för forskningsinformation?

Datalagret för forskningsinformation kommer endast att innehålla metadata om forskning, till exempel referensinformation om publikationer eller beskrivande information om forskningsmaterial. Hela publikationer eller forskningsmaterial kommer inte att sparas i datalagret, men den beskrivande informationen kan innehålla en beständig identifierare (PID) till publikationer och forskningsmaterial.

Innebär Datalagret för forskningsinformation mer rapportering till myndigheterna och mer utvärdering av forskningsverksamheten?

Syftet med Datalagret för forskningsinformation är inte att öka rapporteringen till myndigheterna, utan tvärtom att underlätta dataöverföringen mellan system, minska det manuella arbetet med att mata in data och göra det enklare att hitta forskningsdata. Av all den information som samlas in till datalagret ska för närvarande endast publikationsinformation rapporteras till en myndighet – undervisnings- och kulturministeriet samlar nämligen in publikationsinformation från högskolorna varje år.

Vem får använda informationen i Datalagret för forskningsinformation?

Tanken är att informationen i Datalagret för forskningsinformation ska vara tillgänglig för alla i en öppen portal. All information ska dessutom finnas i ett maskinläsbart format, så att den kan nyttjas av system och tjänster som använder forskningsdata.

Innebär inte Datalagret för forskningsinformation onödigt arbete eftersom informationen redan finns i andra system?

Datalagret för forskningsinformation samlar inte in information på nytt om den redan finns sparad i ett annat system eller en annan tjänst. I stället kopieras den redan sparade informationen och överförs automatiskt till datalagret. Med andra ord sammanställer datalagret information från flera källor och gör den tillgänglig för användarna från ett enda ställe.

När är Datalagret för forskningsinformation färdigt?

Datalagret för forskningsinformation byggs upp successivt. En del av källorna är redan färdiga (till exempel publikationsdatasystemet Virta) och informationen från dem kan användas i olika tjänster. Andra källor är fortfarande i produktionsstadiet (till exempel METAX – metadatalagret för forskningsmaterial och projektdatalagret). Alla komponenter i Datalagret för forskningsinformation ska vara färdiga i slutet av 2020.